Hej. Jag känner mig fortfarande som skit. Vill bara skära ut smärtan och låta den rinna ut genom mina armar. Men nej, jag tänker inte göra det. Inte den här gången. Jag mår jättedåligt. Så det skrämmer mig att jag mår bättre. Men jag mår bättre.. Jag gråter var femte minut. Men tårar räcker inte. Som tur är har jag min syster, Anna, bredvid mig om jag behöver henne. Hon såg att jag mådde dåligt så hon bakade kladdkaka och gjorde te. Mys. Jag älskar min syster. Hon är bäst. Tack underbara syster. Jag finns för dig med. Always and forever.

Ida & Anna